Metakognitiv terapi

Metakognitiv terapi är en ny utveckling när det gäller att förstå orsakerna till psykiska hälsoproblem och behandla dem. Metoden är baserat på en specifik teori som föreslagits av Wells och Matthews (1994), som initialt användes för att behandla generaliserad ångest och därefter utvidgats som en allmän behandlingsmetod (Wells, 1995, 2000). Metoden har stöd i vetenskaplig evidens från ett antal studier. Metakognition är den del av kognition som styr mentala processer och tänkande. De flesta personer har en viss direkt medveten upplevelse av metakognition. Till exempel, när man inte kommer ihåg ett namn kan man ändå känna sig säker på att namnet finns i minnet.

Detta ger upphov till ett metakognitivt tillstånd som uppstår som en stark känsla, kallad ”tip-of-the-tongue effect”. Detta är ett exempel på metakognition som arbetar för att informera personen om att informationen finns någonstans i minnet även om personen inte kan komma ihåg det. Metakognition kan till och med gå längre genom att hämta detta namn och pressa in det i minnet när man minst anar det. Även om vi är medvetna om att vissa metakognitioner fungerar som i detta exempel så fungerar de flesta metakognitioner som styr vårt tänkande och medvetna erfarenhet i bakgrunden.

En av funktionerna hos psykologiska störningar som ångest eller depression är att tänkandet blir svårt att kontrollera och förvrängt på ett speciellt sätt som leder till en försämring och vidmakthållande av emotionellt lidande. Många patienter rapporterar att de känner att de har tappat kontrollen över sina tankar och beteenden. En annan viktig egenskap är att personens tänkande och uppmärksamhet blir låst i olika mönster av självfokuserat ältande och mot hotfull information. Metakognitiv terapi uppmärksammar denna förändring i tankemönster och anser att den är mycket viktig. Den ger det ett namn: The Cognitive-Attentional Syndrome (CAS), på svenska: kognitivt uppmärksamhetssyndrom.

Det här mönstret består av oro, ruminering, en fixering av uppmärksamheten mot hot och hanterandestrategier som personen tror är hjälpfulla men oftast slår de tillbaka och vidmakthåller emotionella problem. CAS kontrolleras av metakognitioner och det är nödvändigt att få bort CAS genom att hjälpa patienter utveckla nya sätt att kontrollera deras uppmärksamhet, nya sätt att relatera till negativa tankar och antaganden, och genom att modifiera metakognitiva antaganden vilka ger upphov till ohjälpsamma tankemönster. Den här metoden har utvecklats till specifika sätt att förstå och behandla olika störningar såsom generaliserad ångest, posttraumatisk stress, tvångssyndrom, social ångest, depression och sjukdomsångest.

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en psykologisk behandlingsmetod som har tillämpats effektivt på ett brett spektrum av psykisk ohälsa. Det är den mest stödda psykologiska behandlingsmetoden med mer än 300 publicerade studier. Den rekommenderas av brittiska National Institute of Clinical Excellence (NICE) för ångeststörningar och depression och den har andra effektiva tillämpningar i många former av psykisk ohälsa.

KBT bygger på principen att psykologiskt obehag uppstår genom snedvridningar och förvrängningar kring hur en individ tolkar händelser. Dessa ger upphov till negativa betydelser och upprätthåller och stärker ohjälpsamma antaganden. Dessutom kan sättet en individ beter sig generera problem genom att störa effektiv problemlösning, genom att störa självreglering genom att förhindra exponering för korrigerande inlärningsupplevelser. Exempelvis förhindrar undvikande av ett fruktat föremål att en person upptäcker att objektet utgör någon verklig fara och felaktiga uppfattningar om skada förblir oförändrade och ångesten kvarstår.

KBT innehåller en rad specifika modeller och metoder för att behandla olika störningar. Behandlingen är baserad på störningsspecifika modeller och metoder och många av dessa är nu tillgängliga och att föredra. Behandling mot ångest och depression varar vanligtvis 12-14 sessioner, och terapeuten arbetar med klienten för att undersöka och modifiera negativa tankar, fördomar och beteenden som ligger till grund för symptom. Hemuppgifter är en del av behandlingen och består ofta av att registrera tankar, ändra beteendemönster, aktivitetsplanering och genomföra beteendeexperiment för att testa förvrängda trosuppfattningar.